Höstkärlek

Lördagmorgon, trött, mörkt och drar mig ur sängen mot tvättstugan. Måste ju då jag inte har lyckats få någon tid på tre veckor! 

Dörren går inte att få upp!!! Stressen väller upp i kroppen som en smygande kolsyra i hela kroppen. Hem efter låsspray innan jag bryter av nyckeln. Puh dörren går att låsa upp efter en stund. Tvättar och fejjar...

Efter en promenad i underbara höstluften och lite shopping på det. Blir det att skynda hem och pyssla med det nyinköpta. 

Jag försöker att ta tillbaka inspirationen och kreativiteten i livet igen. Jag mår ju så mycket bättre då. 

Min lilla "fairy" får ny plats och lite värme från ljuset i höstkylan.

8

Tre gånger gick jag förbi garnaffären och såg en underbar "Carina"tröja. Tre minuter innan stängningsdags klev jag in med bestämd steg och köpte garn och fotade av mönstret. Mönstret är på norska ! Hihihi det här blir så skoj . Perlestrikk är det nu på bakstycket. 

Njut av helgen alla !

Tillit

Tillit till sig själv eller varandra är något många brottas dagligen med. Det blir som en karusell och man måste tillslut våga att chansa. Vågar man inte så fortsätter man att brottas ...kanske livet ut och allt blir mjukt som en smörklick och rinner iväg. Varför inte bredda sina vyer...

Den viktigaste grunden man behöver kanske är att "älska, glömma och sist men inte minst ; förlåta!" Inte förrän den grunden finns, står man stadigt och klarar av att ta sina steg framåt. Det som de flesta innerst inne längtar efter.

Att vara beroende av någon gör lätt att misstänksamheten i huvudet växer och tar över hjärtats känslor. Man behöver inte springa uppför trapporna. Det är bättre att ta ett steg i taget och vara närvarande här och nu!

Grusiga vägar

Idag har jag lekt med gamla bilder och gjort om de till svartvita. 

Svartvitt kan vara väldigt vackert, men kanske inte om själen är svartvit...

Trappan kändes kort och liten men känns bara längre och längre, brantare och brantare. 

En liten ensam och kanske gammal flaska stod lutande mot en vägg.

Ensamheten kändes tung...

Finaste lugnaste vägen att vandra på. Det är bara fåglarna som följer kvittrandes med. En ekorre hoppar från sten till sten. Hoppas den leder till det finaste bästaste...

I går sa en vän några kloka fina ord. Hon själv hade hört på en föreläsning om giraffspråket.

"Det finns inga måsten, bara val vi gör och med detta tar vi också de konsekvenser som medföljer det val vi gör!"

Önskar er alla en fin helg! ❤️

Humlan den underbara

 Höstens färger brinner i naturen... 

Vill egentligen ha sommar men det är ju otroligt vackert i naturen på hösten. 

Det är bara till att njuta av livet.

 Allt är möjligt! 

Humlan kan ju egentligen inte flyga, men det hindrar inte den att flyga ändå. 

Varför ska man begränsa sig?

 Precis som korpen är kråkan kraftfull med sin magi. 

Den står också för pånyttfödelse och reser sig ur askan som fågel Fenix. 

En kråka lär sig alltid saker-och just det är dess styrka. 

Genom att hämta lärdom ur allt avgår den alltid som segrare.

Tittut!....

Vad gömmer sig där bakom?

Nyfiket längtar...

Berörd

Solgula står de där i värmen... Bortglömda, ledsna och med hängande huvud. De kämpade ett tag för att hålla kvar solen, värmen och glädjen. 

Jag kan inte låta bli att titta varmt på dem, och de lovar tyst att allt ordnar sig...

Regnet öser ner utanför fönstret...

Semestern tog slut...

Många speciella möten och upplevelser har jag fått uppleva och som jag ödmjukt lyssnar till...

Mötte idag en främmande själ som pratade med mig på gatan... Själen sa en massa träffande saker ... Hur kan denna själ pricka mig så rätt i mitt innersta? Jag blev alldeles stum av allt denna sa. Hon känner inte mig men ändå...

Sedan sa denna speciella själ: "Carina, Det är din tur nu! Lyssna till och följ ditt hjärta ...

OJ!

Jag tänker och funderar på min väg hem över allt det hon sa till mig. Hur kan en okänd person se mig i ögonen och tala om för mig vad hon ser att jag bär i mitt hjärta efter allt jag fått uppleva... Hur kan hon fråga så rätt ang om jag valt rätt väg nu? Denna speciella person berörde mig djupt och tror jag inte glömmer henne ...någonsin

Kryper nu ner i sängen och lyssnar till skvalandet utanför och vägrar stänga fönstret trots det vill jag så gärna hålla fast värmen, men hösten och mörka tiden är här... 

Magisk dag

En förmiddag på en brygga någonstans i Sverige tittade jag upp mot himlen och fick se alla regnbågens färger lysa starkt i ett litet hål bland molnen. Tyvärr fick jag ingen bra bild på färgerna. 

Magiskt då solen var en bra bit därifrån. Jag satt länge och stirrade på de vackra färgerna för de verkade envist stanna kvar.

Sensommaren som håller sig kvar är underbar och jag önskar den kunde vara fram till december iallafall. Vill verkligen inte att mörka kalla långa vintern ska smyga sig på oss nu. 

Fåglar som kvittrar, båtar som åker förbi...både stora och små. Kluckandet mot bryggan. Kan livet alltid få vara så här fint.

Kastar stenen från mina axlar i sjön. *ler*

Lyssnar på skatornas kraxande just nu.

Njut av lördagen på alla sätt!

Båttävling

I helgen var det offshore tävlingar på ekoln. En av mina vänner har själv en gång i tiden tävlat. Så der passade ju bra med en liten utflykt. 

Massor med häftiga båtar och mullrande motorer.

Vädret var härligt men blåste lite kallt vid sjön.

Lång väntan och en del pyssel för att sedan åka några varv...

Fin blå båt puttrar ut på ekoln tillsammans med de andra. 

Efter en stund ser man ett rökmoln som blir större och större och kommer närmare oss. Ser lite spöklikt ut där ute på sjön.

Dånande kommer de och rundar snabbt för att ta sig iväg ut igen ... varv på varv.

Man orkade ett par timmar, men kanske för att jag hade kameran med mig och hade fullt upp. 

Senare blev det bio för att efter det ge sig ut i kulturnatten...