Berörd

Solgula står de där i värmen... Bortglömda, ledsna och med hängande huvud. De kämpade ett tag för att hålla kvar solen, värmen och glädjen. 

Jag kan inte låta bli att titta varmt på dem, och de lovar tyst att allt ordnar sig...

Regnet öser ner utanför fönstret...

Semestern tog slut...

Många speciella möten och upplevelser har jag fått uppleva och som jag ödmjukt lyssnar till...

Mötte idag en främmande själ som pratade med mig på gatan... Själen sa en massa träffande saker ... Hur kan denna själ pricka mig så rätt i mitt innersta? Jag blev alldeles stum av allt denna sa. Hon känner inte mig men ändå...

Sedan sa denna speciella själ: "Carina, Det är din tur nu! Lyssna till och följ ditt hjärta ...

OJ!

Jag tänker och funderar på min väg hem över allt det hon sa till mig. Hur kan en okänd person se mig i ögonen och tala om för mig vad hon ser att jag bär i mitt hjärta efter allt jag fått uppleva... Hur kan hon fråga så rätt ang om jag valt rätt väg nu? Denna speciella person berörde mig djupt och tror jag inte glömmer henne ...någonsin

Kryper nu ner i sängen och lyssnar till skvalandet utanför och vägrar stänga fönstret trots det vill jag så gärna hålla fast värmen, men hösten och mörka tiden är här...