Tillit till sig själv eller varandra är något många brottas dagligen med. Det blir som en karusell och man måste tillslut våga att chansa. Vågar man inte så fortsätter man att brottas ...kanske livet ut och allt blir mjukt som en smörklick och rinner iväg. Varför inte bredda sina vyer...
Den viktigaste grunden man behöver kanske är att "älska, glömma och sist men inte minst ; förlåta!" Inte förrän den grunden finns, står man stadigt och klarar av att ta sina steg framåt. Det som de flesta innerst inne längtar efter.
Att vara beroende av någon gör lätt att misstänksamheten i huvudet växer och tar över hjärtats känslor. Man behöver inte springa uppför trapporna. Det är bättre att ta ett steg i taget och vara närvarande här och nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar